Protein

TEMA proteinpulver http://www.naringsriktliv.n.nu/proteinpulver

Hur påverkar näringsämnet kroppen?

Kroppen består av ca 15-20 % protein. Protein är främst byggnads- och
reparationsmateriel och är en av våra viktigaste energikällor. Kroppen kan inte
lagra protein på samma sätt som med kolhydrater och fett så därför behövs ett
dagligt intag. Det är viktigt att vara i energibalans annars kan protein börja
användas som energikälla, när dess huvudsakliga uppgift är att bygga upp och
reparera. Har även funktioner som att verka som enzymer. Proteinerna i kroppen
är ständigt i nedbrytning och uppbyggnad. För hormoner går detta snabbt medan
för proteiner i organ går det långsammare. Nedbrytningen och uppbyggnaden går
ungefär lika snabbt vid normala förhållanden. Ett högt proteinintag ger
snabbare proteinsyntes och nedbrytning.

Ämnet används som byggnadsmaterial för muskler, blod, enzymer, hormoner och
signalsubstanser. Många andra ämnen är bundna till protein. Levern bildar också
protein för att upprätthålla blodets viskositet de vill säga så att det inte
blir för lätt-eller trögflytande. Både vita och röda blodkroppar är uppbyggda
av protein.

Protein är uppbyggda av aminosyror som innehåller en aminogrupp bestående av kväve och vrimg0426.jpgäte och en karboxylgrupp bestående av kol, väte och syre. Protein byggs upp av aminosyror. Det finns 20 stycken olika aminosyror som kan kombineras på oändligt många sätt och är anledningen till att protein kan ha så många olika funktioner. De tjugo olika aminosyrorna har olika egenskaper tack vare sina olika sidokedjor. Vissa aminosyror attraherar varandra och ger en speciell tredimensionell struktur.Det är denna struktur som gör proteinet unikt. Utan strukturen blir proteinet oanvändbart. Förlusten av denna struktur sker bl.a i magsäcken när du äter protein. Detta sker för att du ska kunna spjälka proteinkedjan till de fria aminosyror som kan tas upp från tunntarmen till blodet. En bra balans mellan protein, kolhydrater och fett stimulerar viktminskningen samt sänker risken att drabbas för hjärt-och kärlsjukdomar samt diabetes. En bra balans är 30 % protein, 30 % fett och 40 % kolhydrater. Ett gott intag minskar risken att drabbas av benskörhet.

När man får i sig animaliskt protein så som mjölk, ägg, kött, fisk eller fågel får man i sig alla aminosyror i tillräcklig mängd. Animaliska proteinkällor är effektivare för muskeltillväxten än vegetabiliska källor.

Vegetabiliska proteiner är inte lika lätta att bryta ner som animaliska. De innehåller fibrer och antiproteaser som försvårar nedbrytningen från protein till aminosyror. Antiproteaser är ämnen som hämmar de enzymer som bryter ner proteiner. Vegetabiliska proteiner bryts ner 10-20 % sämre än animaliska proteiner. I praktiken behövs ett intag på 10-20 % mer protein om du baserar livsmedeln på vegetabiliska proteiner för att få samma upptag av aminosyror till blodet.

Muskelmassan utgör proteinförrådet.
Muskler kan utveckla enorm kraft och energi och är grunden till vår rörlighet.
Kontraktioner i muskler är inte bara till för att vi ska kunna röra oss utan
för att kroppen ska kunna fungera. Hjärtat är en muskel. Muskler pumpar runt
blodet i kroppen, vilket påverkar transport av syre, koldioxid och
näringsämnen.

Proteiner är, efter kroppsfettet, kroppens största energidepå. Det finns mycket mer lagrad energi i form av protein än kolhydrater. Vid diet eller hård träning kan en stor del av energin komma från protein. Det finns också protein som kan förbrännas dirket i muskeln, det är viktigt vid hård träning. Kroppen kan göra sig av med 30 % av proteinreserverna innan det anses vara livshotande. Det är för att andning och hjärtslag blir svåra att upprätthålla.

Protein som bränsle

Nästan alla livsmedel innehåller protein även om halten varierar kraftigt. Proteinet tas upp från maten. Det första som händer med proteinet är att det hamnar i magsäcken. I denna miljö sker uppspjälkningen av proteinerna – denaturering. De tredimensionella strukturerna är svåra att bryta ner men går med hjälp av enzymer. Proteinet blir nu en rak kedja med aminosyror. När denna kedja lämnar magsäcken och beger sig till tunntarmen kan den plötsligt spjälkas med hjälpa av proteaserna. Resultatet blir fria aminosyror- proteinstumpar- peptider. De absorberas i tunntarmen.

Aminosyror kan användas som bränsle men då måste kvävet först kopplas bort i levern. Kvar blir en kedja av kolatomer som används som energiprodukt. Glukos kan även bildas i relativt stora mängder från aminosyror, vilket hjälper blodsockernivån hålla sig jämn. Kvävet som blir kvar kan användas på två sätt: Antingen användas vid produktion av aminosyror eller vid bildning av ammoniak i levern. Ammoniak är giftigt och höga doser omvandlas då till urea och andra utsöndringsämnen. Ca 70 % av kvävet lämnar kroppen via urinen medan 20 % utsöndras via avförningen. Återstående 10 % försvinner via hud, hår och naglar.

Innan aminosyrorna kommer ut i blodet passerar de levern, som har en viktig roll i nedbrytningen. I levern kan proteinet brytas ner i glukoneogenesen och bilda glukos. Väl i blodet tas aminosyrorna upp och transporteras till cellerna. Där kan de användas till att bygga upp nya proteiner med DNA som mall.

Tre faktorer som stimulerar glukoneogenes:

-Hög energiförbrukning

-Lågt kolhydratintag

-Högt proteinintag

Näringsämnet kan delas in i:

Protein består av aminosyror. Det finns 20 st olika som kan sättas ihop i 2 upphöjt i 64 olika kombinationer. Proteiner har många olika funktioner. Det finns dock två olika "typer":

-Essentiella aminosyror- aminosyror som kroppen kan inte själv kan producera.

-Icke-essentiella aminosyror- aminosyror som kan produceras i kroppen.

img-0002.jpg

Vad kan brister medföra?

Vid svält är det proteinbrist man slutligen dör av. Hjärtat får inte tillräckligt med protein och kan därmed inte reparera sig självt, hjärtat försvagas. Slutresultatet är hjärtsvikt och död trots att det kan finnas energi kvar i fett depåerna.

Överdosering

Inte bra om man äter för mycket protein när man har njurbesvär, för då kan de överbelasta njuren.  

I Vilka livsmedel finns näringsämnet i?

Animaliska livsmedel har högst kvalité av essensiella aminosyror.

Livsmedelstabellen ger en snabb översikt över näringsinnehåll för särskilda livsmedel. Den är hämtad från Livsmedelsverket där vi har gjort ett urval av livsmedel. Syftet är att du enkelt ska kunna jämföra olika livsmedel samt att det är en god hjälpreda när du ska laga näringsrik mat. (Fe=järn, Ca=kalcium, Mg= magnesium, Zn=zink)
Näringsvärden per 100 gram livsmedel                                
Livsmedel Energi (kcal) Protein(g) Fett(g) Kolhyd(g) Fibrer(g) VitA (µg) VitD (µg) VitE (mg) VitK (µg) VitC (mg) VitB6 (mg) VitB12 (µg) Fe (mg) Ca (mg) Mg (mg) Zn (mg)
Ägg ekologiskt rått 141 12,4 10 0,4 0 252 1,47 5,94 26 0 0,1 2,17 2 54 11 1
Ägg konventionellt rått 137 12,3 9,7 0,4 0 233 1,43 5,57 30 0 0,1 1,47 2 52 12 1
Ankbröst 119 19,9 4,3 0 0 16 0,4 0,06   0 0,63 0,8 5 3 22 1
Bacon gris 345 13,4 33 0 0 9 0,48 0,4   0 0,14 0,93 1 7 15 1
Biff ryggbiff nöt 123 21,8 3,9 0 0 5 0,5 0,1   0 0,48 1,4 2 6 22 4
Blod gris 73 16,6 0,4 0,4 0 28 0,1 0,4   0 0,01 0,6 40 7 5 0
Chorizo fett 9% Må gott 160 14,4 9 4,8 1,2 49 0 0,17 1 31 0,28 0,3 1 8 16 2
Entrecôte nöt 165 19,9 9,5 0 0 6 0,8 0,1   0 0,45 1,4 2 7 21 5
Falukorv fett 18% 214 11,3 18 2,5 0 10 0,2 0,3   0 0,15 1,1 1 8 12 1
Fläskfilé gris 107 20,6 2,6 0 0 9 0,57 0,4   0 0,54 0,76 1 5 27 2
Fläskfärs gris  fett 8% 144 18 8 0 0 9 0,57 0,4   0 0,54 0,6 1 7 27 2
Fläskkarré gris 171 17,8 11 0 0 9 0,57 0,4   0 0,54 0,68 1 11 27 3
Fläskkotlett gris fettkant 2 mm  134 20 6 0 0 9 0,57 0,4   0 0,54 0,6 1 7 27 2
Fransyska nöt 116 20,8 3,5 0 0 4 0,5 0,1   0 0,44 1,2 2 6 21 5
Grillad kyckling m skinn  195 24,5 11 0 0 47 1,66 2,04   0 0,4 0,3 1 23 23 2
Grillkorv fett 15%  215 11 15 9,2 0 8 0,1 0,08   0 0,07 0,46 1 50 12 2
Grytbitar gris 164 19,3 9,7 0 0 9 0,57 0,4   0 0,36 0,9 1 7 27 3
Grytbitar nöt 154 20,5 8 0 0 6 0,6 0,1   0 0,44 1,4 2 7 21 5
Gås 156 23 7,1 0 0 30 0,4 0,29   0 0,64 0,5 3 13 24 1
Gåsleverpastej rökt konserv 454 11,4 44 4,6 0 3000 0,6 0,3   0 0,34 9,4 8 22 19 2
Hjort ryggbiff svensk 102 22,6 1,2 0 0 8 0,4 0,76   0 0,5 2,3 3 9 28 3
Isterband fett 15%  244 11 17 11,6 1 28 0,1 0,27   0 0,18 0,33 1 11 12 1
Kalkon 115 22 2,9 0 0 9 0,4 0,2   0 0,47 0,4 1 10 17 3
Kalvfilé 105 20 2,7 0 0 29 0,3 0,3   0 0,4 1,3 2 5 20 3
Kassler rökt kotlettrad gris 106 20,7 2,2 0,5 0 9 0,57 0,4   0 0,4 0,9 1 10 22 4
Kebabkött djupfryst stekfärdigt 248 14,3 19 6,2 0 20 0,15 0,33 4 0 0,2 0,9 2 21 15 3
Korv fett ca 11%  180 11 12 8 0 16 0 0,27   0 0,14 0,55 1 86 12 1
Kyckling 115 21,5 3,1 0 0 16 0,4 1,1   0 0,43 0,4 1 12 25 2
Kycklingbröst m skinn 148 21,5 6,9 0 0 24 1,5 0,6   0 0,82 0,28 1 11 25 1
Kycklingbröstfilé u skinn 105 23,1 1,2 0 0 7 0,4 1,1   0 0,9 0,26 1 11 28 1
Kycklinglever 115 19,4 3,8 0,7 0 9500 0,4 2,6   34 0,79 32 7 7 19 2
Köttbullar grisfärs stekta 185 13,5 12 6,3 0,3 31 0,47 0,81 3 0 0,25 0,53 1 43 24 2
Köttbullar nötfärs stekta 162 17,5 7,7 5,4 0,3 34 0,51 0,7 3 0 0,37 0,95 2 48 22 5
Köttfärs blandfärs (70% nöt 30% gris)  205 18,5 15 0 0 7 0,52 0,37   0 0,42 1,18 2 7 22 5
köttfärs nötfärs fett 15% 206 19,1 15 0 0 6 0,5 0,35   0 0,45 1,4 2 7 21 5
Lammkotlett 181 18,3 12 0 0 53 0,4 0,7   0 0,2 1,2 2 15 17 3
Lammstek 152 22,7 6,8 0 0 61 0,46 0,8   0 0,18 1,1 2 13 20 4
Leverbiff mald lever rå fryst 211 13 15 7 0,6 5400 0,47 0,36   0 0,56 31 9 4 16 3
Oxfilé nöt 122 20,6 4,4 0 0 2 0,5 0,1   0 0,44 1,2 3 6 25 4
Prinskorv fett 8% Må gott 129 11,8 5,4 7,7 1,1 0 0 0,05 0 30 0,21 0,26 1 6 11 2
Quorn svampprotein färs bitar filé 104 13,7 2,1 5 4,8 0 0 0   0 0,08 0,3 1 29 37 8
Renstek rå 144 21 6,6 0 0 8 0,28 0,84   0 0,44 6,3 3 7 33 5
Revbensspjäll gris 193 17,7 14 0 0 9 0,57 0,4   0 0,53 0,68 1 11 27 3
Rostbiff nöt 118 21,2 3,6 0 0 5 0,5 0,1   0 0,58 1,2 3 6 22 4
Salami svensk fett ca 33%  352 15 33 1 0 10 0,2 0,3   0 0,15 1,3 2 17 20 4
Skinka innanlår gris 100 20,8 1,8 0 0 9 0,57 0,4   0 0,54 0,76 1 6 27 2
Sojakorv 226 16,4 16 0,8 7,7 20 0 8,74 5 20 0,08 0 1 47 28 1
Varmkorv fett 15%  227 8 16 12,8 0 6 0,1 0,15   0 0,09 0,36 2 76 13 2
Älgfärs 106 22,6 1,6 0 0 7 0 0,78 2 0 0,33 3,26 3 4 21 7
Abborre 86 19,8 0,6 0 0 15 21,4 0,74 0 0 0,47 3,49 0 16 27 1
Alaska pollock 71 17,6 0,5 0 0 5 0 0,88 0 0 0,06 1,74 0 25 27 0
Bläckfisk 75 16,4 0,9 0 0 50 1,3 1,2   0 0,05 5 1 12 20 2
Flundra 94 18,3 2,2 0 0 14 0,8 1   0 0,17 1,2 0 41 32 1
Gravad lax 179 21,2 9,2 2,7 0 30 12,5 2,2   0 0,78 5 0 26 24 0
Gädda 84 20,3 0,2 0 0 0 5,31 0,5 0 0 0,3 1,77 0 47 29 1
Gös 84 20,2 0,2 0 0 0 29 0,54 0 0 0,19 1,55 0 9 27 0
Hummer 86 16,9 1,9 0 0 0 0 1,5   0 0,21 0,5 1 29 29 5
Inlagd sill 245 9,8 14 20 0 11 11,3 1,7 4 0 0,07 6,48 1 20 15 0
Kaviar orökt 187 15,3 3,3 23,6 0 0 2,5 7,5   0 0,13 5,7 1 26 19 2
Kaviar rökt 387 11,8 33 12,7 0 0 2,5 5,5   0 0,09 4,2 1 23 14 1
Krabba kokt 87 17,3 1,9 0 0 9 0,13 1,22   0 0,3 10 1 43 34 6
Kräfta 69 15,6 0,8 0,2 0 0 0 2,04 2 0 0,03 3,63 1 78 28 2
Lax 181 18,4 12 0 0 30 12,5 1,3   0 0,98 6,2 1 20 24 0
Makrill 215 20,1 15 0 0 40 12,8 0,27 0 0 0,73 6,78 1 8 30 0
Musslor konserv m lag 51 7,9 0,7 3,1 0 54 0 0,5   0 0,08 5 5 55 32 2
Musslor konserv u lag 96 15,8 2,5 2,3 0 84 0 1,2   0 0,08 10 7 71 50 4
Ostron 56 9,5 2 0 0 94 1 0,85   0 0,05 18 6 90 28 50
Räkor 77 17,6 0,6 0 0 0 0 3,93 0 0 0,04 3,52 0 21 37 1
Rödspätta 91 21,1 0,6 0 0 0 1,97 0,42 0 0 0,29 0,7 0 12 24 0
Sardeller konserv 170 19,2 10 0,3 0 50 12,4 0,73   0 0,14 10 1 ## 13 2
Strömming 108 18 4 0 0 17 8,19 0,84 0 0 0,23 9,3 1 73 33 2
Surströmming 82 11,8 3,9 0 0 6 5,9 4,19 2 0 0,06 4,49 1 89 11 2
Tonfisk rå 138 23,3 4,9 0 0 655 4,5 1   0 0,46 9,43 1 8 50 1
Torsk 78 18,2 0,5 0 0 2 1,84 0,67 0 0 0,14 1,41 0 12 27 1
A-fil  fett 3% 60 3,4 3 4,8 0 25 0,02 0,07   0 0,04 0,27 0 ## 12 0
Crème fraiche lätt fett 15%  162 3 15 4,3 0 125 0,1 0,35   0 0,04 0,23 0 99 10 0
Fetaost fett 16% 214 17 16 0,8 0 125 0,11 0,4   0 0,06 1,3 1 ## 19 3
Filmjölk fett 3%  60 3,4 3 4,8 0 25 0,02 0,07   0 0,04 0,27 0 ## 12 0
Färskost fett 27% typ Philadelphia 276 6,1 27 2,4 0 284 0,1 0,65 4 0 0,04 0,22 0 88 7 1
Getost chèvre vitmögelost fett 25%  345 20,6 29 1,4 0 302 0,15 0,65 4 0 0,18 0,19 1 ## 17 1
Gräddfil fett 12%  137 3,1 12 4,4 0 100 0,08 0,28   0 0,04 0,24 0 ## 11 0
Halloumiost fett 22% ej stekt  285 19,5 22 2,5 0 227 0,21 0,42 1 0 0,04 0,88 0 ## 48 3
Keso färskost fett 4%  93 12 4 2,1 0 33 0,03 0,09   0 0,03 0,6 0 60 6 0
Kvarg färskost fett 1% Kesella lätt 75 12,7 1 3,6 0 8 0,01 0,02   0 0,04 0,7 0 ## 11 0
Kvarg färskost fett 10% Kesella 152 12,7 10 2,9 0 8 0,01 0,02   0 0,04 0,7 0 ## 11 0
Mellangrädde fett 27%  264 2,6 27 3,7 0 225 0,19 0,63 3 0 0,03 0,31 0 87 9 0
Mesost fett 17% berik typ Fjällbrynt 386 8,5 17 49,5 0 142 0,12 0,39 3 0 0,16 0,4 5 ## 32 0
Mjölk fett 3% 60 3,4 3 4,8 0 25 0,02 0,07 0 0 0,04 0,42 0 ## 12 0
Mozzarella ost fett 20 %  255 18,6 20 0 0 258 0,2 0,31   0 0,1 1,7 0 ## 15 3
Ost hårdost fett 23%  325 29,2 23 0,8 0 192 0,16 0,54 2 0 0,05 1,6 0 ## 33 4
Parmesanost hårdost riven fett 30%  449 41,5 30 3,8 0 235 0,21 0,69   0 0,1 1,6 1 ## 51 3
Vispgrädde fett 40%  375 2,1 40 3 0 334 0,28 0,93 4 0 0,03 0,26 0 72 8 0
Yoghurt naturell fett 3 %  60 3,4 3 4,8 0 25 0,02 0,07   0 0,04 0,24 0 ## 12 0
Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.