Konstgjorda Tillsatser

Hur påverkar näringsämnet kroppen?

Konstgjorda tillsatser är onaturliga ämnen som har framställts syntetiskt. Att dem inte är naturliga kan medföra mindre bra konsekvenser för kroppen. Detta är en stor debatt i samhället där teorierna skiljer sig hos olika experter. Konstgjorda ämnen blir tyvärr mer vanligt och det är ett faktum att vi som konsumenter omedvetet får i oss hundratals konstgjorda ämnen varje dag. Detta beror exempelvis på att vi lägger mindre tid på matlagning och konsumerar mer halvfabrikat och helfabrikat, vilket medför mer transfetter och konstgjorda ämnen. Det är tydligt hur de konstgjorda ämnena har påverkat samhället negativt och desto värre kommer det att bli. Genom att jämföra med stenåldern där dessa tillsatser inte förekom, har världen aldrig haft så många som lider av allergier, tarmsjukdomar eller hjärt-och kärlsjukdomar. Den nakna sanningen bakom industriellt framställda livsmedel är avskräckande och ofattbar; frågan är om du någonsin kommer att vilja äta denna mat igen. Därför råder vi dig som läsare att sluta läsa nu om du vill fortsätta äta mat utan dåligt samvete, även fast denna kunskap skulle kunna bidra till en bättre hälsa.  Som konsument kan du alltid bidra till att stoppa den konstgjorda revolutionen genom att äta mer naturligt och ekologiskt. Ett tips är att alltid läsa innehållsförteckningen!

Det finns tusentals olika konstgjorda tillsatser och de har en rad olika funktioner i livsmedel. Det är inte konstigt att du som konsument blir förvirrad. Därför ska vi reda ut vad de olika tillsatserna har för funktion. Vi ska också titta närmre på skillnaden av näringsinnehållet för ekologiska livsmedel och standard livsmedel.


Vad kan brister medföra? rimg0396.jpg

Det finns inga uttalade brister att äta mat med mindre konstgjorda tillsatser tvärtom det bidrar istället till en bättre hälsa.

Överdosering

Överdosering kan som tidigare nämnt bidra till allergier, viktökning, känslig mage, hjärt-och kärlsjukdomar och är allt annat än hälsosamt. Andra grava sjukdomar som kan uppstå är cancer, cellförändringar etc.


Näringsämnet kan delas in i:

Många kemiska tillsatser (både naturliga och konstgjorda tillsatser) har ett E- nummernyckel. De finns två typer kemiska tillsatser; tillsatser som utvinns naturligt och tillsatser som är konstgjorda och tillverkats syntetiskt. Det är den andra typen som bör undvikas och som ger mindre bra konsekvenser. Alla de tillsatser som används i den mat som säljs i Sverige är ”säkra” och bedömda utifrån vetenskaplig grund. Tillsatser är ämnen som tillsätts i maten för t.ex.

Öka hållbarheten: konserveringsmedel och antioxidationsmedel.

Påverka konsistensen: emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel, förtjockningsmedel, klumpförebyggande medel.

Påverka smaken eller ge färg: färgämnen, smakförstärkare, sötningsmedel.

De livsmedel som är industriellt framställda har tillsatser av olika skäl; Kravet för hållbarheten då livsmedel ofta transporteras längre sträckor, eller hel-och halvfabrikat där tillverkarna ökar antalet tillsatser för till synes ”godare” mat och för att produktionen ska bli billigare. rimg0398.jpg

  1. Färgämnen( E100-E180)
  2. Konserveringsmedel( E200- E297, E1105)
  3. Antioxidationsmedel (E300- E 385, E 586)
  4. Emulgeringsmedel
  5. Stabiliseringsmedel
  6. Förtjockningsmedel
  7.  Geleringsmedel
  8. Sötningsmedel (E 420-E 421, E 950 - E 968)
  9. Övriga tillsatser syror, baser och salter (E 500-530)

8. Sötningsmedel

Sötningsmedel används flitigt i den industriella tillverkningen och det råder en kontroversiell debatt huruvida de negativa följderna blir. Sötningsmedel används både som konserveringsmedel men också för att de ska ge en söt smak. Det finns tre sätt att söta mat:

  1. Sockerarter- vanligt socker som sackaros, fruktsocker, druvsocker…
  2. Sockeralkoholer – Förekommer både naturligt och syntetiskt: sorbitol, mannitol, xylitol, maltitol…
  3. Syntetiska ämnen- Sackarin, sukralos, acesulfamkalium… är helt energifria sötningsmedel och är framställda syntetetiskt. Aspartam är inte helt energifritt men är även en artificiell tillsats. Dessa ämnen har olika sötningsförmåga och är sötare än vanligt socker. Deras negativa följder är olika och tämligen okända.

I särskilda fall är det en självklarhet att välja de produkter som endast innehåller naturliga tillsatser ex. yoghurt, fil etc. men i andra fall kan det vara svårare. Ett exempel är light läsk: Ska man välja ”vanlig” Coca Cola? eller Coca Cola Light? Det man väljer mellan är antingen att få i sig en rejäl mängd naturligt socker eller inget socker som istället är konstgjort. Detta är upp till dig som konsument att avgöra för om du frågar olika experter kommer de förmodligen dra olika slutsatser. Inget av alternativen är bra men så länge det intas i måttlig mängd behöver det inte vara skadligt. Slutsatsen för mat med konstgjorda tillsatser är att du som konsument skall äta så naturligt som möjligt. Ett tips att följa är att använda den mat som har ”behandlats minst” och som är så naturlig som möjlig. På så sätt är maten mer näringsrik och intaget av konstgjorda tillsatser reduceras, och inte nog med det blir maten garanterat godare. Inspireras av människorna på Stenåldern; åt dem mimosa sallad då? kanske inte, men hur skulle du kunna tillaga den så naturligt som möjligt? Är du sugen på fruktsallad ikväll, skippa då den konserverade frukten och använd färsk frukt istället. Detta kanske är självklart för många, men det finns fortfarande så mycket som konsumenten kan bidra till för att få ett mer Näringsrikt Liv.

                                   cocacola-se-sv.jpg   cocacolalightnew-se-sv.jpg

 Varför ska man välja ekologiskt?eulogga-bio-ekologisk.jpg

Vad är ekologiskt? Ekologiska livsmedel är råvaror som har producerats utan bekämpningsmedel, GMO (genetiskt modifierade organismer) eller konstgödsel. För de livsmedel som är ekologiska står detta tydligt på förpackningen och om de är KRAV-märkta innebär detta att livsmedlet har följt de regler som gäller växtodling, djurhållning och livsmedelsförädling. Varför är ekologiska livsmedel ett bättre alternativ än ”standard” livsmedel? Denna fråga är inte helt besvarad och det pågår fortfarande forskning. De logiska slutsatser som kan dras är att ekologiskt är bättre för både miljön, djur och människor. Vad kan vara bättre än att bidra till alltihop? Ur miljöperspektivkrav.jpg hjälper KRAV-märkning att odlingar inte förstör regnskog eller annan skog som bidrar till miljöförstörning. Det ger också bättre arbetsmiljöer för de människor som arbetar på odlingarna. Vissa bekämpningsmedel som används vid vanliga odlingar kan vara så giftiga att de är livshotande. Ur djurperspektiv lever djuren som exempelvis hönor och kor ett bättre liv, där de är frigående och får naturlig och god mat. Detta medför att även produktionen blir bättre och mer näringsrik. För människan innebär ekologisk mat att det är bättre kvalité, mer smak, mer näringsrikt men det ger också mer matglädje. För när du köper ekologisk mat vet du att det är riktiga råvaror och de konstgjorda tillsatserna är färre. Därför har ekologiska livsmedel många fördelar jämfört med ”standard” livsmedel, den enda nackdelen är priset, men vad är det när man kan bidra till så mycket? ekologisk.jpg


Vad skiljer mellan Ekologisk glass och Vanlig glass? Källa KRAV:s hemsida.

Ekologisk glass 7312690021573.jpg

ekologisk grädde
ekologisk skummjölk
ekologiskt skummjölkspulver
ekologiskt socker
ekologisk äggula (vissa sorter)
naturlig vaniljarom (tillsatser)
vaniljstång
fruktkärnmjöl(stabiliseringsmedel; tillsatser för att få fastare konsistens)

Vanlig glass: chokladkex-250x257.png
grädde
smörfett
mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror (emulgeringsmedel; tillsatser
för att få jämn konsistens)
skummjölk
vasslepulver
socker
stärkelsesirap
druvsocker
arom (tillsatser)
fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl, karragenan (stabiliseringsmedel; tillsatser för
att få fastare konsistens)


I vilka livsmedel finns näringsämnet i?

Halvfabrikat innefattar pulversåser, pulvermos, snabbnudlar, sockerkaksmix…

Helfabrikat innefattar fryst eller icke-fryst färdigmat. Vaniljvisp, chokladmousse…

Andra produkter är halstabletter, buljongtärningar, chokladsås, bageriprodukter…

Utöver dessa livsmedel så stöter vi på konstgjorda ämnen i nästan allt, det finns i ditt morgonbröd, i de frysta köttbullarna du äter till lunch, i sylten till dina pannkakor, i färdiga såser, eller i margarinet du använder i kakorna…


Ett bra exempel kommer från boken ”Äkta Vara” av Mats-Eric Nilsson. Där gör Nina en lista av hennes dagsmeny för en dag. Denna dagsmeny innehåller ganska välkända livsmedel och konsumeras dagligen för många. Dagsmenyn ser ut såhär:

Frukost: Eldorados kokta skivade skinka, Lätt & Lagom, Pågens Javisst-Bröd, Milkos Lätt mjukost med kräftsmak, Twinings söderte, Tropicanas apelsinjuice, Arla-yoghurten Yoggi Kungsbär (0,5 % fett), och Axa fruktmüsli.

Mellanmål: Friggs riskakor med dillsmak.

Lunch: Baguette med kyckling och Curry från Seven Eleven och ett glas Fun Light starfruit.

Eftermiddagsfika: Kanelgömma från Häggs finbageri tillsammans med automatkaffet.

På gymmet: Modifast chocolate bar och Red Bull sugarless Energy drink.

Middag: Findus djupfrysta fiskgratäng med skaldjurssås, Strax familjesallad i påse, Felix Ceasar dressing (3% fett), ett glas kranvatten.

Kvällsfika: Big Pack vanilj GB Glace med O’hoj chocolate sås och tillsist en proviva Active yoghurt med tropisk smak. 

Om innehållet i dagsmenyn skulle granskas lite noggrannare skulle den se ut såhär:

E325, E331, E 621, E301, E 300, E 333, E 471, E 270, E 330, E 471, E 270, E 330, E 202, E 450, E 635, E 627, E 631, E 250, E 202, E 330, E 415, E 281, E 211, E 300, E 410, E 202…. Närmare bestämt ca 80 st. Det är skrämmande och dessa tillsatser är aromämnen, smakförstärkare, färgämnen, stabiliserande ämnen, som huvudsakligen används för att göra maten ”god” och aptitlig. Annan fakta från de livmedel Nina konsumerat:

-  Skinkan hon hade på frukostmackan bestod egentligen av småbitar av kött som tumlats med vatten och olika tillsatser för att därefter sammanpressas i cylindrisk form.

-  Den färskpressade juicen var 11 månader gammal.

-  Teet var märkligt nog smaksatt med ett ämne som utvunnits ur rötat granved.

- Riskakan som hon tog till mellanmål, såg kanske hälsosam ut men bestod av 22 ingredienser, bland annat smakförstärkarna E 621 och E 635, den manipulerade kolhydraten maltodextrin, modifierad stärkelse och aromämne.

-  Den energibar som hon åt efter gympasset, som skulle ge protein och energi var sammansatt av 51 komponenter med rader av konstlade ingredienser. Kanske inte så bra muskelvirke trots allt?

- Dressingen som hon hade till salladsbladen var färgad med ett ämne som används till solkrämer.

-  Den yoghurt som avslutade dagen hade till största del vatten som huvudingrediens, och så liten fruktmängd att smaken måste förstärkas med aromämne.

Den fakta vi får är ofattbar, möjligen är detta till en överdrift men stämmer tyvärr mer eller mindre in med verkligheten. Om du vill du veta mer om vad dina favoriter i matbutiken innehåller, kan du läsa denna bok.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.