Kolhydratsfattiga dieter har idag blivit mer omtalade och den stora frågan är om kolhydrater är bra eller dåligt. Att kolhydrater skulle kunna öka vikten har både logik och modern kunskap bevisat. Eftersom de bidrar med energi och frigör insulin som tidigare nämnts omvandlar kolhydrater till fett och är därför ett av kroppens mest fettbildande hormoner. Senare forskning visar att ju längre tid kroppen får i sig överskott av glukosrik föda desto mer omvandlas kolhydraterna till fett. Fruktos omvandlas till fett i framförallt levern och omvandlingen av kolhydrater till fett sker främst i levern men även i tunntarmen samt i vanliga fettceller.
Vid rätt utgångsmaterial t.ex kolhydrater kan kroppen producera egna fettsyror bortsett från de essentiella fettsyrorna linolsyra och alfalinolensyra. Palmitinsyran är mättat fett och är den första fettsyran som bildas och studier visar att huvudelen av de fetter kroppen bildar är mättade fetter jämfört med omättade. Detta är mindre bra för både formen och hälsan och därför bör kroppens egen produktion hållas på en så låg nivå som möjligt. Detta kan uppnås genom att äta mat med lågt GI-värde och inte överdriva intaget av kolhydrater. Då får kroppen minsta möjliga mängd kolhydrater och då minsta mängd insulin som gör att fettproduktionen kan hållas på en låg nivå. Att helt utesluta kolhydrater i dylika dieter som LCHF innebär att ersätta energi från kolhydrater med energi från fett. Detta är ett kontroversiellt ämne där vissa kostexperter anser att kolhydrater som är socker är dåligt för kroppen medan andra menar att kolhydrater behövs för bla. Hjärnan, träning och immunförsvaret.
I sin bok "Fettguiden" skriver Fredrik Paúlun om fett:
En av Sveriges främsta kostexperter Fredrik Paúlun förespråkar ett lägre intag av kolhydrater. Han menar att de som tränar kan låta måltiden bestå av ca 50% kolhydrater, medan de som är icke-fysiskt aktiva ca 40%. De nyttiga Omega-3 fettsyrorna EPA och DHA har visat sig hämma kroppens egen produktion av fett, därför är det bra att få i sig dessa. Att röra på sig regelbundet innebär att kolhydratöverskottet förbrukas och omvandlas inte till mättat fett. Max 10% av energiintaget bör komma från "socker" och ät endast fruktos i naturliga former. Fruktos har stor förmåga att lagras som fett om det överkonsumeras i kroppen, vilket stimulerar den kroppsegna produktionen av fett.
Fett är mycket viktigt för kroppen, men desto viktigare är vilken sorts fett du äter. Forskning visar att en fettsnål kost stimulerar kroppens egna produktion av fett, särskilt i samband med rikligt kolhydratintag. Vilket är mindre bra för hälsan och formen. Ca 30-40% av all fett bör komma ifrån nyttiga fetter. Fett ger positva effekter på tex. humör och välmående. Detta beror på komplexa kemiska reaktioner i kroppen som ex. utsöndrar hormoner. I en studie gjord av den svenska forskaren Charlotte Erlandson-Albertson fick en grupp försökspersoner mat med olika fetthalter, den ena gruppen fick mat med lägre fetthalt och den andra mat högre fetthalt. Maten bestod av pannkakor och det visade sig att ”fettgruppen” pratade och skrattade mycket mer jämfört med den ”fettsnåla gruppen”.
Det är sannolikt att människor som äter fettrik kost lättare drabbas av hjärt-och kärlsjukdomar. Därför har länge en fettsnål kost rekommenderas men faktum är att så länge du äter rätt fett är det inga problem för hjärt-och kärlhälsan. Så länge energiintaget är lika stort som uttaget kan du äta hur mycket fett du vill enligt råd från American Heart Association.
